Systrar och vänner, och var en mig känner

Systrar och vänner,
och var en mig känner,
God dag!
Pukare skramla
och ramla. - - -
Låtom oss surra,
med hattarna hurra
som jag.
Hjärta i barmen,
rör armen. - - -
Hurra, gutår!
Just kungligt jag mår.
Hör på pukslagaren, hur han slår. - - -

Ljusena glimma
och flickorna stimma
med ras.
Si hur de kriga
och niga; - - -
solfjädren fläktar;
marskalken slår nektar
i glas.
Si hur de dricka
och nicka. - - -
God dag, cousine!
Si struvor och vin,
si Jergen Puckel med karaffin. - - -

Jergen sig bugar,
han läspar och trugar
så skönt;
talar fransyska
och tyska. - - -
Blommor på armen,
buketter i barmen
och grönt;
benen som krita
så vita; - - -
spänd på sitt sätt
med rock violett,
blått foder under. Hej, menuett! - - -

Kvinnor och männer
och jungfrur och svenner,
alarm!
Bort med all smärta,
friskt hjärta! - - -
Saften är mustig,
och Jergen blir lustig
och varm.
Hör hur han pladdrar
och sladdrar. - - -
Hattarna på,
kom dansa, ni två;
Ulla och Jergen, lät dansen gå. - - -

Fy tunnor tusen,
det dryper av ljusen
nu flott
på roberonder,
pomponer. - - -
Står du och gråter,
när Fröja upplåter
sitt slott,
bland änglabilder
så milder? - - -
Styr hjärtat lätt,
giv ögat sin rätt;
en nymf cendré och en ann' brunett. - - -

Lisa med stubben,
som niger för gubben
där står
med stora buken,
peruken, - - -
si hur hon fäktar,
kring axlarna fläktar
rött hår.
Med öppna armar
hon larmar, - - -
grinar mot sol'n;
si guldgula kjol'n;
i Jergens knä sitter hon på stol'n. - - -

Klinga buteljer,
min kronsup jag sväljer,
Gutår!
Kärleken sticker,
jag dricker. - - -
Låtom oss alla
den Venus åkalla
här står.
Töm mina safter
och krafter. - - -
Pukor ge ljud.
Si kärlekens gud.
Vem vill bli brudgum? Här har ni brud. - - -

Systrar och vänner, och var en mig känner

Fredmans epistel n:o 17 | Till syster Lisa