Fram med basfiolen, knäpp och skruva

Fredmans epistel n:o 7
Text: Carl Michael Bellman

Fram med basfiolen, knäpp och skruva,
- - - skjut skruven in;
pip och kuttra som en turturduva
- - - för makan sin;
släng din peruk och bulta din hjässa,
bliv ej svartsjuk, blödig och rädd;
lät mina ögon tårar pressa
uppå Ulla Winblads bädd.

Fader Berg gutår, mitt bröst mig klämmer,
- - - mitt hjärta känn,
hur det klappar vid var ton du stämmer,
- - - och svider sen.
När jag ser dig så tänk att jag finner
kyla, svalka, ro i mitt bröst,
ty med ditt glas du mig påminner
att mot kärlek finnes tröst.

Men mitt öga ser som i en dimma
- - - just Fröjas grav;
en paulun kring vilken lampor glimma.
- - - Drag skorna av;
helga det rum där skönheten kastar
sina liljor döden till rov.
Du min vestal till målet hastar,
och min själ är i behov.

Si den vita barmen hur han flämtar.
- - - Knäpp litet grand.
Si hur hon sin myrtenkrona hämtar
- - - utav min hand.
Si hennes ögon trotsa just döden
med sin klarhet, styrka och färg.
Hör hennes sång om jungfrurs öden;
hör du, hör du fader Berg?

Si nu kött och blod i skönsta prydnad
- - - förklara sig.
Mina känslor från förnuftets lydnad
- - - nu draga mig,
draga mig dit, just dit där du ligger.
Än får du ej lida utav;
nu skall du dö, min nymf jag tigger:
kvickna åter i din grav.

På imbelupet.se hittar du bordsvisor och dryckesvisor för alla typer av fester. Imbelupet samlar snapsvisor, vinvisor, ölvisor, punschvisor och mycket annat. Du kan lätt skapa ett eget sångblad och dela med dina vänner. Gå vidare till imbelupet.se för att börja!

Till imbelupet.se