Imbelupet

Mot gruvans natt går gruvkar’n glad
|: Och han tänt på nytt sitt bloss varje dag :|
|: I evig tid :|

I skogens djup går kolar’n trygg
|: Och han vaktar milans eld varje natt :|
|: I evig tid :|

I gnistors regn står hyttkar’n lugn
|: Och hans flamma slår emot skyn varje natt :|
|: I evig tid :|

Vid ässjans glöd står sotig smed
|: Och han smider sitt röda järn varje natt ::
|: I evig tid :|

Var bergsman har en vän så kär
|: Och han kysser mörkögd tös varje natt :|
|: I evig tid :|

Var bergsman är en hedersman
|: Och han tar sig en redig sup varje natt :|
|: I evig tid :|