Bergsmän vi äro

Bergsmän vi äro, bergsmän av ära,
järnets och stålets och gruvornas män.
Aldrig på tunga tankar vi bära,
vi älska glädjen och sjunga om den.
Hur vi än sträva, glädjen må leva
alltid bland järnets och gruvornas män.

Djupt in i jorden gruvkarlen tränger,
följer sin stegväg mot gruvornas natt.
Malmen ur bergen våldsamt han spränger,
mörkt är i gruvan, men sinnet är glatt.
Hur vi än sträva, glädjen må leva
alltid bland järnets och gruvornas män.

Tackjärnets gnistrande glödvita vågor
strömma ur stället var dag och var natt.
Hyttkarlen älskar gnistor och lågor,
ljuset och värmen hans sinne gör glatt
Hur vi än sträva, glädjen må leva
alltid bland järnets och gruvornas män.

Bergsmän blott hållen alltid tillsamman,
samlens kring hyttans och gruvornas bloss.
Låtom oss leva livet i gamman,
låt aldrig leda få makt över oss.
Hur vi än sträva, glädjen må leva
alltid bland järnets och gruvornas män.