Det stormande havets mäktiga sång
vart hjärta ibland oss känner,
vid vår vagga den ljöd i vår barndom en gång,
och den fostrar oss upp till männer.
|: När molnen sig skocka, när luften känns kvav,
när det mörknar ibland uppå färden,
som en fläkt från det friska, det fria hav
käckt storma vi ut i världen. :|
Framåt bjuder vågornas väldiga lek,
framåt glatt vindarna tåga,
framåt då, I bröder, mot våld och svek,
framåt mot det usla och låga!
|: Som vågen blott strävar med jublande mod
att få dö vid de älskade landen,
o, så låtom oss offra vårt liv, vårt blod,
allt, allt för fädernestranden! :|
Vad av fädren vi ärvt: vår härliga bygd,
vårt ärliga hjärta, vår heder,
vårt friska sinne, vår mandom, vår dygd,
vår lag, vår rätt, våra seder;
|: må vi lämna det allt vid vår ändalykt
åt våra växande söner,
välsignat, förökat, förkovrat och tryggt
Allsvåldige, hör våra böner! :|
Imbelupet. Snapsvisor för alla tillfällen.