Står du och gråter?

Fredmans epistel n:o 20 | Till fader Berg och Jergen Puckel
Text: Carl Michael Bellman

Står du och gråter?
Valthornet, hör det låter. - - -
Lustig och kåter,
blås, fader Berg, det låter bra;
blås till batalje,
nå prutta din kanalje. - - -
Vacker seralje;
min Jergen Puckel, nå hurra!
Vita handskar, chapeau-bas,
stråpärlor uppå hatten;
nu han satt'en
bakfram, nu på sida;
bida,
Jergen vill så ha.

Jergen han stretar;
si fader Berg arbetar; - - -
flickan hon letar,
och vill i dansen giva hand.
Jergen sig krummar;
hör fader Berg han brummar; - - -
valthornet tummar,
blir röd i synen, blå ibland.
Flickan hoppar litet grand,
Jergen han också hoppar.
Klang! Han stoppar
pipan och sig svänger,
slänger
benen uti sand.

Lustigt i harmen
si hur han kröker armen; - - -
kråset i barmen
det fläktar och det fladdrar ut.
Flaskorna skaka;
valthornen hör de braka. - - -
Huvud tillbaka,
och Jergen rak i livet. Hut!
Hurra! Dansa, blås och tjut,
dansa på Norr och Söder,
mina bröder.
Riktigt tolv buteljer
sväljer
jag i en minut.

Sup, drick och smutta.
Hurra! Valthornen prutta. - - -
Flickorna skutta
kring golvet, bröder, hej gutår!
Öl på minuten.
Se fader Berg i truten; - - -
käften uppbruten
nu över mässingsbrädden står.
Käre vänner, Bacchus rår,
Venus mitt liv föröder.
Mina bröder,
vinet i mitt tycke
mycke
kärlek övergår.

Lägg till i sångblad

Imbelupet. Snapsvisor för alla tillfällen.